Ajatuspaja Magman 56-sivuisessa "skenaarioprojektissa"
Det svenska i Finland år 2030 visioidaan suomenruotsalaisten ja ruotsin kielen tulevaisuutta Suomessa vuonna 2030. Tässä muutamia monikulttuurisuuteen liittyviä otteita tutkimuksesta.
http://www.magma.fi/magma...mtidstro-och-innovationerhttp://www.magma.fi/image...ms1001_vision2030_web.pdfAstrid Thorsilla on nyt epäkiitollinen tehtävä huolehtia Suomen sitoumuksista ja maineesta pakolaispolitiikassa. Koska Suomen uskottavuus ja tulevaisuuden työvoimapula. Mutta miksi tutkimuksessa todetaan pakolaiskysymyksen koskettavan aivan erityisesti suomenruotsalaisia?
Ett annat spörsmål som berört Finland och finlandssvenskarna under den senaste tiden är invandrarfrågan. Migrations- och Europaminister Astrid Thors har fått ta sig an den medialt otacksamma uppgiften att sköta Finlands åtaganden beträffande invandrare i en tid då kommunernas ekonomi är ansträngd och de arbetslösa upplever att deras ekonomiska situation försämras när budgetmedel används för invandrare. Men eftersom Finlands trovärdighet är viktig både inom flyktingpolitiken och med tanke på vårt framtida arbetskraftsbehov måste landet satsa på framgångsrik integrering av invandrare. Att tiggare och musikanter från EU-landet Rumänien, som synts på gatorna i större städer, verkar vara offer för en traffickingliga som ägnat sig åt organiserad människohandel, och att China-Center i Kouvola misstänkts för delaktighet när kineser olagligt tagit sig till Schengenområdet, gör inte uppgiften lättare.
Tutkimuksessa on hahmoteltu neljä erilaista tulevaisuudenkuvaa. Kolmannessa ja neljännessä skenaariossa on paljon yhtäläisyyksiä valtioneuvoston kanslian äskettäiseen
synkkään visiointiin.
Suomalaisten ja maahanmuuttajien jengit ottavat yhteen. Rikollisuus on kasvussa. EU on helisemässä islamin ja pakolaisten kanssa.
Scenario C: SMÖRGÅSBORDET – det multikulturella inflytandet ökar
Allmän inställning till svenska språket:
Finlandssvenska regioner får en specialstatus. Svenskan är ett minoritetsspråk då andra språkgrupper vuxit. Det har uppstått invandrarmotstånd och motkrafter mot det multikulturella.
En dag år 2030
Jag blir kall inombords då jag läser igenom dagens nyhetssamling. I natt har en grupp finländare igen tagit ihop med en grupp invandrare i Helsingfors. Jag får obehag eftersom man allt oftare läser liknande nyheter nuförtiden.
Invandrarfientligheten gör i alla fall inte mitt jobb lättare. Dessutom blir jag orolig för flera kolleger på kontoret och för deras familjer. Mina barn har vänner som inte är av finskt ursprung. Som förälder känner jag mig också orolig för mina egna barns säkerhet. Ifall vännerna råkar illa ut, finns det en stor chans att mina barn också gör det.
...
Nuförtiden kan man äta exempelvis pakistanskt, arabiskt eller asiatiskt i olika kombinationer. Just det här är en av orsakerna till att jag har svårt att förstå invandrarfientligheten. Utlänningarna tar med sig en ny kultur som man kan integrera med sin egen ifall man så vill.
...
Efter dokumentären följer de direktsända EU-nyheterna från Bryssel. Huvudnyheten berör invandringsfrågan, som har blivit en av EU:s mest svårlösta problem, eftersom de allt svårare förhållandena i Afrika med torka och svält radikalt har ökat flyktingströmmen från Afrika norrut. Det har också lett till allt större spänningar inom EU och bromsat större utvecklingsprogram inom viktiga ekonomiska och teknologiska områden.
Islamista johtuvat konfliktit EU:n arkipäivää. Helsingin kaduilla turvatonta. Ensimmäiset aidatut asuinalueet Espooseen.
Scenario D: RESERVATET – skyddsinstinkten härskar
En dag år 2030
EU har dragits in i religionsbaserade konflikter, och man vet inte hur man skall förhålla sig till den allt aktivare islamska politiska rörelsen. Det här medför att olika länder har divergerande åsikter om hur man borde samarbeta.
...
I städerna har svenskan blivit en privat angelägenhet för svenskspråkiga. Föräldrarna koncentrerar sig på att ge barnen förutsättningar att leva i harmoni med den finska majoriteten, för att inte associeras med invandrare som ofta konfronteras med lokala rasistiska grupperingar. Invandrarfientlighet och rasism har också medfört att kriminaliteten stigit. Ingen vill mera gå ensam på gatan i Helsingfors på kvällen. De första inhägnade bostadsområdena har byggts i Esbo, och de har blivit speciellt populära bland mera välbärgade finlandssvenskar. Det här bekräftar människans önskan att stänga ut den obehagliga omvärlden, att ta sin tillflykt till ett reservat där hon åtminstone stundvis kan känna sig trygg och glömma den osäkerhet som omger henne.
Kun maahanmuutto lisääntyy väestön vanhenemisen vuoksi, opetetaan osalle maahanmuuttajista ruotsia, koska se on "portti pohjoismaisille työmarkkinoille"(?!). Suomi ja ruotsi ovat vain osa kielistä, joihin lapset päiväkodeissa ja kouluissa "saavat tutustua". Näin panostetaan kansainväliseen kilpailuun. Ruotsinkielisille lapsille (kuin myös suomenkielisille ja "monikielisille") taataan aina halutessa ruotsinkieliset ympäristöt.
Vision 2030
Svenska en tillgång i ett mångkulturellt Finland
Svenskan uppfattas som nyttig i samhället och för individen, inte minst tack vare ett stärkt nordiskt samarbete inom ekonomi, kultur och politik. Finland har gått in för en nationell satsning på goda språkkunskaper för att stärka den internationella konkurrenskraften. Många barn får bekanta sig med främmande språk redan i dagvården, svenska och finska tillhör dem. Tack vare satsningar på språkstöd och språkstimulans kan finskspråkiga och flerspråkiga familjer välja, och väljer ofta, svenskt språkbadsdaghem och därefter språkbadsskola eller helt svensk skola.
Den arbetsrelaterade invandringen har ökat kännbart p.g.a. den åldrande befolkningen. En del invandrare specialiserar sig på svenska, eftersom svenskan är en inkörsport till den nordiska arbetsmarknaden. Det svenska i Finland utgör en styrka och en modell för integrering av andra språkgrupper i vårt samhälle.
Jotenkin pitäisi perustella vielä vuonna 2030:kin ruotsin kielen erityisasema muiden kieliryhmien puristuksessa monikulttuurisessa Suomessa. Koska perustuslaki, historialliset tosiasiat, voimavara ja malli muille kieliryhmille.
Stegen på vägen mot 2030
9. Svenskan är ett nationalspråk med ett mervärde i det mångkulturella Finland
Finland står inför en betydande arbetskraftsinvandring när de stora ålderskategorierna uppnår pensionsåldern. Starka inslag av andra språk, som engelska, ryska, kinesiska och arabiska börjar prägla gatubilden. Det här är en utmaning när man med hänvisning till andra språkminoriteter ifrågasätter svenskans ställning. Vi måste kunna artikulera våra grundlagsenliga rättigheter och betona de historiska fakta som ligger bakom landets officiella tvåspråkighet. Svenskan är ett nationalspråk i det mångkulturella flerspråkiga Finland. Det svenska i Finland utgör en styrka och modell för andra språkgrupper.
I ett mångkulturellt Finland har finlandssvenskarna å andra sidan en viktig uppgift i att hjälpa invandrare att finna sig till rätta i sitt nya hemland. Vi bör också verka för att invandrare ska kunna lära sig svenska och inkluderas i en svenskspråkig gemenskap.
Suomenkielinen yhteenveto
Ruotsin kieli voimavara monikulttuurisessa Suomessa
Ruotsin kieli mielletään hyödylliseksi sekä yhteiskunnan että yksilön kannalta, etenkin vahvistuneen pohjoismaisen yhteistyön ansiosta talouden, kulttuurin ja politiikan alueilla. Suomi panostaa valtakunnallisesti hyvään kielitaitoon vahvistaakseen maan kansainvälistä kilpailukykyä. Monet lapset saavat tutustua vieraisiin kieliin, muun muassa ruotsiin ja suomeen, jo päivähoidossa. Kielitukeen ja kielellisiin virikkeisiin panostamisen ansiosta suomen- ja monikieliset perheet voivat valita ja valitsevatkin usein ruotsinkielisen kielikylpypäiväkodin ja sen jälkeen kielikylpykoulun tai ruotsinkielisen koulun.
Työperäinen maahanmuutto on lisääntynyt tuntuvasti väestön ikääntymisen vuoksi. Osa maahanmuuttajista erikoistuu ruotsin kieleen, sillä se on portti pohjoismaisille työmarkkinoille. Ruotsinkielisyyden elinvoimaisuus Suomessa on vahvuus ja malli eri kieliryhmien integroimiselle yhteiskuntaamme.
HOMMAN KESKUSTELU
